Vi har tidigare skrivit om hur det har varit en intensiv sommar för den Amerikanska dollarn. Trots all rabalder ser det dock ut som att USD ligger kvar på en stadig nivå, men nu undrar vi hur länge det faktiskt kan hålla. USA är inblandade i militära situationer på flera fronter runt världen. Alla känner väl till konflikten, ordkriget, mellan Trump och Nordkorea.
Många känner säkert till att USA även har placerat ut pansardivisioner och marktrupper längs med hela ryska gränsen i baltikum och balkan. Sedan finns det även trupper stationerade kvar i Irak och Afghanistan, samtidigt som man försöker hålla Kina i schack i det Kinesiska Havet där Filippinerna står i skottgluggen för Kineserna. Kinesiska havet är för övrigt det mest trafikerade havet för transport för världshandel.
Nu under dagarna har det uppstått ännu en situation som med stor sannolikhet kommer att involvera USA inom kort. All denna uppståndelse påminner mycket om historien bakom USAs statsskuld.
Oroligheter i mellanöstern kan öka USAs statsskuld ännu mer
För några dagar sedan hade en kurdisk stat i norra Irak ett preliminärt val gällande deras status som ett självständigt land, något som har skapat rubriker världen över.
Kurderna är den största etniska folkgruppen i världen som inte har en egen stat. De har velat få till en omröstning under en längre period nu, men har skjutit på initiativet då kriget mot ISIS har haft en högre prioritet. Kurderna har en stor grad självstyre och de har även en egen militär i form av Peshmerga-styrkorna, vilket låter som ett självständigt land men trots det är en del av Irak.
För några dagar sedan hade man alltså test för att se hur många som var för själva idén. Den sittande presidenten i “Kurdistan”, Massoud Marzani, påstår att omröstningen inte är en självständighetsförklaring, utan endast en metod och verktyg att använda i förhandlingarna om självständighet. Dessa förhandlingar är planerade att ske med relevanta parter, Irak framför allt men även ett par andra nationer som ser detta som ett jätteproblem.
Turkiets president (läs diktator) Erdogan kallar omröstningen för “förräderi” och förutspår ett etniskt krig. “Om Barzani och den kurdiska regeringen inte backar från sitt misstag snarast kommer de att gå till historien med skammen över att ha dragit in regionen i etniskt- och sekteristiskt krig”. Erdogan säger också att alla möjliga alternativ, från ekonomiska till militära, kommer att tas i beaktning för att bibehålla “turkisk säkerhet” (Källa: TT).
Det är ganska lätt att säga hur pass stor säkerhetsrisken är för Turkiet och närliggande länder faktiskt är. Då det potentiella “Kurdistan” ligger mittemellan tre stornationer och geologiskt nära Ryssland så är chansen att Kurderna skulle utgöra något hot överhuvudtaget rent militärt. Problemet ligger nog mer i det “svarta guldet” – råolja.
Iran, som är grannlandet och inte har någon direkt inverkan eller får en ökad hotbild av detta, tar samma sida som Turkarna. Bägge nationer har stängt sina gränser för det Kurdiska området i fråga, och Iran anser omröstningen vara rent av olaglig.
Erdogan tar det så långt att han rent av erkänner att det handlar om oljan: “Vi får se var och genom vilka kanaler de (potentiella nya nationen Kurdistan, som inte existerar ännu!) kommer att sälja sin olja. Vi har ventilen, när vi stänger den är det slut” säger Erdogan.
Irak själva skickar trupper till norra delen av landet där omröstningarna har skett. Premiärministern sade i ett TV-sänt tal att “Vi är inte redo att diskutera eller ha en dialog om resultatet av folkomröstningen eftersom den strider mot konstitutionen”.
Som alltid när det gäller mellanöstern och olja så kommer givetvis USA att blanda sig i situationen för att få mer olja att backa in USD. Eller kanske är det äntligen dags för Ryssland och GazProm att kliva in och göra nytta av annexeringen av Krim?
Samtidigt verkar konflikten mellan USA och Nordkorea trappas upp. Efter ett FN-möte uttryckte sig Nordkoreas utrikesminister på ett tydligt sätt mot Trumps kommentarer om att “radera Nordkorea från kartan”. Ri Yong-ho kallar retoriken för en krigsförklaring och har lovat att börja skjuta ner Amerikanska bombplan som flyger in på Koreanskt territorium.
USAs statsskuld – dags för ett nytt tak?
Med Amerikanska styrkor som omringar hela stora Asien kan man undra hur det är menat att landet ska uppehålla allt detta. Visserligen har “The Donald” öppet stoltserat med att man ska spendera ännu mer på militären, även om de redan spenderar lika mycket som de närmsta 10 länderna på den listan.
Allt verkar vara uppdukat för ett nytt lånetak och en ännu högre statsskuld. Om vi kikar på USAs historia ser vi att det alltid har varit fallet när krig bryter ut. Vid första världskriget ökade man statsskulden med mer än 100 procent, vid andra världskriget var det närmare 180 procent och steg från strax över 40 procent till drygt 110 procent av landets BNP.
Idag ligger USAs statsskuld på strax över 100 procent av BNP, hur mycket kan man låna för att bedriva ett krig?
Under det andra världskriget spikade amerikanska Fed räntan lågt så att det blev möjligt att finansiera kriget, kanske använder de samma metod igen. Det skulle innebära att det går att göra en hacka på att börja investera i USD igen!